Ny graviditetsvecka och enorm smärta

Har precis klivit upp ur ett varmt bad och vill helst lägga mig tillbaka i vattnet igen. Har så fruktansvärt ont i ryggen och har haft det hela dagen, ni vet när smärtan kommer som ett hugg och strålar ner. Vet inte om det är foglossning (antar det?) eller att bebisen kommer åt någon nerv, det känns i alla fall som jag ska falla ihop just då och har hänt upp mot 5-6 gånger idag… Otroligt obehagligt! Det blir med andra ord sängläge och tidig kväll, en bra början på vecka 23+0 som jag kliver in i imorgon. God natt 

Hann inte mer än att påbörja inlägget innan jag somnade helt slutkörd igår, var så himla trött och ryggen värkte, känns fortfarande som att jag har ett stort blåmärke baktill vilket jag förmodar har med fogarna att göra så nu blir det inte till att bära barnen även om de gärna vill det och att man ger med sig av allt gnäll som oftast uppstår mot kvällarna när de är trötta och de ska upp för trappen som de annars inte har några problem att gå (läs: springa) i.

Vecka 23+0 idag och jag mår bra förutom det ovannämnda, är större än någonsin, det syns- och känns och måste medge att jag tycker att det är eller börjar att bli ganska så jobbigt för även fast att jag vet att det är en tillfällig fas, ett tillstånd som kroppen genomgår och som jag inte kan påverka känner jag mig alltmer otymplig och oattraktiv, samtidigt som jag kan bli arg på mig själv över att jag känner så för att hallå, det skapas en liten mini människa inuti mig, jag bär ett barn och allt annat runtomkring borde vara oväsentligt men det är lättare sagt än gjort många gånger. Jag älskar min bebis, de flesta dagar känner jag mig jättefin och jag är a l l t i d (oavsett!) stolt över magen men ja, jag vill grina över dubbelhakan och valkarna ibland, över att jag redan ”vaggar fram” vissa dagar och undrar över hur det ska sluta när jag precis passerat halvvägs. Samtidigt som, hur konstigt det än kan låta, jag njuter av det här!