En enorm besvikelse…

Ännu en höst hemma, det gör mig så himla ledsen då jag känner mig och blir så enorm isolerad…

Kände mig allmänt låg under gårdagen efter att ha insett att jag inte kan fortsätta studera i och med att csn inte beviljade mig den högre bidragsdelen som jag indirekt blev garanterad i början av sommaren när diskussionen togs upp och efter att ha pratat med arbetsförmedlingen. En stor besvikelse då jag verkligen sett fram emot det här och känt mig redo och så himla peppad att läsa men vi klarar oss inte rent ekonomiskt på ett par ynka tusenlappar i månaden och då med tillägget för barn. Jag fick ett studielån på 9000kr i månaden eller 8860kr för att vara exakt beviljat och höll på att tappa andan för i mina öron låter det helt galet för en g y m n a s i e k o m p e t e n s, annat hade det varit för universitetsstudier med en yrkesutbildning men 300 000 kr på 3 år enbart för att få behörighet till universitetet – ALDRIG! Då satsar jag istället 100 % på mitt egna bolag och hittar på något mer parallellt. Så just nu känner jag mig besviken, smått ledsen och tillvaron sugen till största del men det blir nog bra ändå. Behöver bara få deppa klart lite. Kram, S